|
|
|
|
|
|
Landskansliet
Landskansliet var den ena av länsstyrelsens två avdelningar (landskontoret var den andra, se Länsräkenskaper under Skattelängder). Det hade hand om de ärenden som inte gällde skatteförvaltningen.
Bland landskansliets inkommande handlingar finns framför allt supplikerna, d.v.s. olika ansökningar och skrivelser från enskilda personer. Och bland de utgående finns bl.a. kungörelser, t.ex. efterlysningar.
Landskansliets arkiv innehåller självfallet också en omfattande korrespondens med andra myndigheter, centrala och lokala.
|
|
Kronofogde, häradsskrivare och kronolänsman
Länet var indelat i fögderier, och kronofogden var en landshövding i miniatyr i sitt fögderi. Hans viktigaste uppgift var skatteuppbörden. Men han hade också hand om utmätningar, både för kronan och privatpersoner, och var lokal polischef och åklagare. (Kronfogden kallades också befallningsman eller kronobefallningsman. Förväxla ej med Konungens Befallningshavande, KB, som var landshövdingen.)
I varje fögderi fanns också en häradsskrivare, som ansvarade för upprättandet av mantals- och andra skattelängder inom fögderiet, samt kronolänsmän, oftast en i varje härad.
Kronofogdar, häradsskrivare och kronolänsmän har egna arkiv (på landsarkivet) med många olika typer av handlingar. Bl.a. finns polisprotokoll i kronofogde- och kronolänsmansarkiven, där man t.ex. kan hitta utredningar och förhör efter brott och dödsolyckor.
|
|
Litteraturtips
"Hembygdsforska steg för steg" (Per Clemensson och Kjell Andersson, 1990)
|
|
|
|
|
|