Arkivguiden   >   Arkiv och källor   >

ARKIVKUNSKAP
Del 2: Att hitta till arkiven

Arkivkunskap kan diskuteras i Arkivguidens Forum
Föregående sida: Del 1: Offentlighetsprincipen Nästa sida: Del 3: Att hitta i arkiven
Inledning
Statliga arkiv
Kommunala arkiv
Enskilda arkiv

Inledning


Med arkiv kan avses två saker. Dels en samling handlingar från en arkivbildare, t.ex. kyrkoböcker m.m. från en församling; dels en arkivinstitution eller byggnad där arkivhandlingar förvaras, t.ex. ett landsarkiv.

I vilket arkiv en handling förvaras beror på vem som är arkivbildare. Arkivbildarna kan vara statliga och kommunala myndigheter samt företag, organisationer och privatpersoner.

För att hitta en handling måste man alltså först veta vem som är arkivbildare, och sedan vilken arkivinstitution som förvarar den arkivbildarens handlingar.

Statliga och kommunala arkiv regleras av Arkivlagen. För enskilda arkiv finns ingen lagstiftning, utan varje arkivbildare avgör själv hur arkiven ska skötas.

Statliga arkiv


Handlingar från statliga myndigheter är uppdelade så att centrala myndighetsarkiv finns i Riksarkivet, medan lokala och regionala myndigheters arkiv finns i resp. landsarkiv.

Detta innebär att t.ex. riksdagens, regeringens och centrala ämbetsverks arkiv finns i Riksarkivet, medan t.ex. länsstyrelsers, tingsrätters och församlingars arkiv finns i landsarkiven.

Ingen regel utan undantag dock. Beklagligtvis har alla landets fastighetsböcker samlats i landsarkivet i Härnösand, i stället för att inlämnas till deras 'egna' landsarkiv (där övriga tingsrättshandlingar finns), vilket har gjort dem mycket svåråtkomliga för forskare i andra delar av landet.

Riksarkivet och landsarkiven är sedan den 1 januari 2010 sammanslagna till en myndighet med namnet Riksarkivet; dessförinnan var varje arkiv en egen myndighet, men landsarkiven är numera enbart avdelningar inom den nya myndigheten. Före sammanslagningen kallades Riks- och landsarkiven gemensamt för Statens Arkiv, ett namn som hade varit att föredra också på den nya myndigheten, för att kunna skilja denna från det egentliga Riksarkivet.

Det egentliga Riksarkivet ligger i Stockholm, med en filial i Arninge i Täby utanför Stockholm.

Svensk Arkivinformation (SVAR) är en avdelning inom Riksarkivet, vars uppgift bl.a. är att tillgängliggöra arkivhandlingar med hjälp av ny teknik (internetpublicering, CD-skivor och mikrokort).

Krigsarkivet i Stockholm hör sedan 1995 organisatoriskt till Riksarkivet, men finns fortfarande i en egen byggnad. Där förvaras militära handlingar, från såväl centrala militära myndigheter som regementen landet runt.

Landsarkiven är sju till antalet och finns i:

· Uppsala, vars distrikt omfattar: Uppsala, Södermanlands, Örebro, Västmanlands och Dalarnas (f.d. Kopparbergs) län;
· Vadstena: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län;
· Visby: Gotlands län;
· Lund: Blekinge, Skåne (f.d. Kristianstads och Malmöhus; utom Malmö kommun) och Hallands län;
· Göteborg: Västra Götalands (f.d. Göteborgs och Båhus, Älvsborgs samt Skaraborgs) län;
· Härnösand: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län;
· Östersund: Jämtlands län.

Dessutom fungerar följande arkiv som landsarkiv, även om de formellt inte räknas som sådana:

· Stockholms stadsarkiv: Stockholms län;
· Värmlandsarkiv i Karlstad: Värmlands län;
· Malmö stadsarkiv: Malmö kommun.

En del myndigheter förvarar själva sina gamla arkiv, t.ex. Lantmäteriet.

Sjävklart har också Riksantikvarieämbetet och Institutet för språk och folkminnen arkiv av stort intresse för hembygds- och släktforskare.

Kommunala arkiv


Landsting och kommuner förvarar sina handlingar i egna arkiv. Arkiv från numera upphörda kommuner förvaras i arkiven hos de kommuner de uppgått i.

Inte heller detta är en regel utan undantag. Arkiv från magistraten i städerna finns i landsarkiven, eftersom magistraten också hade statliga uppgifter att sköta. I vissa fall kan också andra kommunala arkiv förvaras i landsarkiv.

Enskilda arkiv


I såväl Riksarkivet som landsarkiven finns ett stort antal enskilda arkiv, d.v.s. arkiv från företag, organisationer och privatpersoner.

När handlingar från ett enskilt arkiv deponeras i ett allmänt arkiv, så avgör arkivbildaren själv villkoren för allmänhetens tillgång till handlingarna. Handlingarna betraktas alltså inte som allmänna bara för att de är deponerade i ett statligt eller kommunalt arkiv, vilket m.a.o. innebär att offentlighetsprincipen inte gäller.

Det finns också förenings- och folkrörelsearkiv i de flesta län, och hembygdsföreningar har ofta arkiv. Och självklart förvaras ett oräkneligt antal arkiv fortfarande hos arkivbildarna; inte minst finns ett stort antal gårdsarkiv landet runt.
Föregående sida: Del 1: Offentlighetsprincipen Nästa sida: Del 3: Att hitta i arkiven
Om Arkivguiden
© Jörgen Tollesson     ·     Epost