Arkivguiden   >   Arkiv och källor   >

SVENSKA KÄLLOR
Del 2: Skattelängder

Skattelängder kan diskuteras i Arkivguidens Forum
Föregående sida: Del 1: Kyrkoböcker Nästa sida: Del 3: Domstolshandlingar
Mantalslängder
Mantalsuppgifter
Taxeringslängder
Fastighetslängder

Jordeböcker

Länsräkenskaper

Litteraturtips

Mantalslängder


En ny mantalslängd upprättades varje år. Hur noggrant befolkningen redovisades i mantalslängderna varierade såväl från tid till tid som från distrikt till distrikt; se Den svenska folkbokföringen genom tiderna, del 1: Mantalspenning och mantalslängd, där också bakgrunden till och syftet med mantalslängderna redovisas.

Mantalslängderna upprättades i tre exemplar:

1) Häradsskrivaren (på landsarkivet), som är originalet. Omfattar ett fögderi, ofta en särskild volym för varje socken. Även om den ofta är något slarvigt skriven är den att föredra, eftersom ändringarna syns där. Kan vara dåligt bevarad.

2) Landskontoret (på landsarkivet), en av länsstyrelsens två avdelningar. Omfattar hela länet. Renskriven, utan häradsskrivarexemplarets ändringar.

3) Kammarkollegiet (på Riksarkivet). Omfattar också hela länet. Också en renskrift. Ofta är det bara detta exemplar som finns bevarat av de allra äldsta årgångarna.

Mantalsuppgifter


Mantalsuppgifterna var skriftliga uppgifter som fastighetsägare m.fl. lämnade in som underlag för mantalslängden.

De innehåller samtliga personer i hushållet, och har ofta mer personupplysningar än själva längden.

Taxeringslängder


I taxeringslängden redovisas enskilda personers taxerade inkomst.

Fastighetslängder


Av fastighetslängden framgår fastighetens ägare samt taxeringsvärdet.

Jordeböcker


Av jordeböckerna framgår gårdarnas storlek och de avgifter och skatter som brukaren av varje gård skulle betala.

Kronans (statens) jordeböcker är en del av fogdarnas räkenskaper. De äldsta är från 1500-talet.

Personuppgifterna är mycket opålitliga i de äldsta böckerna, då man ofta slentrianmässigt skrev av böndernas namn från föregående års bok utan hänsyn till om gårdarna fått nya ägare eller brukare.

I jordeboken noteras inte de enskilda bruken, utan skatten anges för varje jordeboksgård/hemman, vilket är en kameral enhet som ofta består av flera bruk med var sin bonde. Dock kan under varje jordeboksgård anges böndernas namn och hur stor andel av jordeboksgården som vars och ens bruk utgör.

(Se Jordeböcker i Båhus Arkivguide - men tänk på att vissa förhållanden som nämns där, och på sidorna det länkas till därifrån, är speciella för Båhuslän.)

Länsräkenskaper


Landskontoret var den ena av länsstyrelsens två avdelningar (landskansliet var den andra, se under Förvaltningshandlingar). Det hade hand om skatteförvaltningen inkl. det militära indelningsverket. Under landskontoret hade kronofogdarna ansvaret för skatteuppbörden i var sitt fögderi.

I länsräkenskaperna finns bl.a. längder över olika specialskatter samt restlängder (över personer med skatteskulder) och avkortningslängder (över avskrivna skatter, för t.ex. utfattiga eller avlidna). Dessa längder innehåller många personupplysningar.

Litteraturtips


"Hembygdsforska steg för steg" (Per Clemensson och Kjell Andersson, 1990)
"Släktforska steg för steg" (Per Clemensson och Kjell Andersson, 1997)
Föregående sida: Del 1: Kyrkoböcker Nästa sida: Del 3: Domstolshandlingar
Om Arkivguiden
© Jörgen Tollesson     ·     Epost